Tågsemestergruppen

Fyra veckors luff

Efter att ha tågluffat med vänner, som par, med familj och ensam nästan varje sommar i över 25 år blev det dags för en ny utmaning. Vår första son föddes i december och nu skulle vi tågluffa med bebis för första gången.

Lilla M var 7–8 månader under luffen. Halvvägs in lärde han sig krypa, vilket förändrade förutsättningarna en del. 

Vi tågluffar alltid oplanerat med en grovskiss i bakhuvudet. Denna gång var skissen mer vag än vanligt eftersom vi inte visste hur det skulle funka med en bebis. Vi utgick från Östersund och hade bokat två nattågsetapper till Berlin och därifrån var luffen ett oskrivet blad. Vi tänkte anpassa oss efter väder och bebis. Blev det allt för varmt skulle vi ge oss upp på högre höjd och strilade regnet ner så skulle vi styra kosan mot havet. Det blev det senare. Många års erfarenhet gör att vi föredrar östra Europa. Det är billigare och mindre turisttätt. Därför inleddes resan mot Svarta havet och rumänska kusten. 

Nattåg med Milla M funkar för det mesta bra. Tåget gungar och han sover. Men när man reser oplanerat under högsommaren så är det svårt att komma över nattågsbiljetter. Även dagtåg visade sig fungera bättre än väntat, i synnerhet tåg som inte var fullpackade och medgav kryp- och lekyta på golvet. Det finns mycket att upptäcka för en bebis ombord. 

Självklart hamnade vi även på fullpackade tåg och ersättningsbussar. Även om lilla M ibland tröttnade på att sitta stilla, så löste det sig alltid genom att medresenärer började leka med honom. Synen på barn är helt klart annorlunda utanför Norden och som förälder känner man sig betydligt mindre i vägen med en bebis jämfört med hemma.

Vi tog oss i sakta mak mot rumänska kusten och stannade på flera ställen längs vägen. Vid Svarta havet finns det gott om familjevänliga hotell, skönt badvatten och härlig värme och vi stannade en vecka.

Andra halvan av tågluffen bjöd på mer variation. Några dagar vid Balatonsjön, lite fjälluft i Slovenien, nya havsbad i Kroatien, lite kultur i Österrike och till sist två lite längre stopp i Slovakien och Polen. Resan hem tog vi via Inlandsbanan Mora-Östersund, en riktig pärla i Tågsverige.

Vi planerade resan med hjälp av de appar som fungerar för internationell trafik, har bra kartfunktioner och smarta filtreringsfunktioner som DB Navigator eller RailPlanner. Sedan kollade vi upp varje tåg vi verkligen skulle åka med på den aktuella operatörens hemsida för att få aktuella uppgifter om eventuella förändringar, banarbeten och förseningar.

Praktiska tips på resan med bebis

Packning

Det som verkligen kan förstöra en tågluff är för tung och stor packning. För många är det utmaning att inte ta med sig onödiga saker. Vi har tränat genom åren och har sett till så att vi har en väl anpassad resegarderob med lätta kläder, små tuber, snabbtorkande handdukar, en skön ryggsäck, osv.

Men nu skulle vi också bära utrustningen till en till liten människa. Blöjor, mat, kläder, bärsele och inte minst det vi klurade på mest av allt: sovplats. Vår lösning blev en vikbar skötbädd. Tillsammans med handdukar/filtar som rullades som korvar runt om blev det ett utmärkt babynest till golvet i sovvagnskupén och till hotell som saknade bebissäng.

Våra ryggsäckar vägde 7 kg var, mot normala 5 kg. Då hade vi också plats för vatten och mat när det behövdes.

Vi packade kläder för ca 1,5 vecka och körde då en full tvättmaskin för att nollställa. Däremellan tvättades strumpor och träningskläder i handfatet. Tänk på att långbyxor, tröjor och jackor mest tar upp utrymme i väskan om du reser till Centraleuropa på sommaren.

Boende

Vi bokade alla boenden samma dag som vi behövde dem. Trots att vi reste i absoluta högsäsongen så hade vi aldrig problem att hitta hotell. Vi bodde på hotell, vandrarhem och Airbnb (inte minst för tillgång till tvättmaskin).

Tvärtemot instruktionerna på bokningssidorna så la vi aldrig in vår bebis som gäst. När vi försökte så hamnade han oftast i ett eget rum till dubbla kostnaden. Lägg alltså in så många sängar som behövs.

Vi insåg också snabbt att många hotell tillämpar en ganska ful taktik för att kunna ta extra betalt när det kommer en bebis. Trots att bebissäng erbjuds ”gratis” så gäller det ofta bara vid bokning av ”familjerum”, alltså ett dyrare större rum.  Det är således viktigt att ha en lösning som man vet fungerar även när hotellen inte kan, eller vill, erbjuda bebissäng.

Barnvagn

Vi har köpt en begagnad vagn som vi kan utsätta för lite tuffare behandling utan att få ångest. Den rymdes oftast hopvikt i bagagestället och det fungerade också att ha den uppställd när vi förfogade över en egen kupé och lilla M ville sova.

Viktigt att tänka på är att de flesta länder i södra och särskilt östra Europa har stora luckor när det gäller tillgänglighetsanpassning. Räkna inte med ramper, hissar och låga insteg, med andra ord man måste kunna bära barn och barnvagn ibland. Det är också därför det är så viktigt att ha ryggsäckar. Bägge händerna måste vara fria för att kunna bära barn/barnvagn och hålla i sig.

Under barnvagnen hade vi också en bärsele för att enkelt kunna ta med lilla M till restaurangvagnen eller ut på vandring.

Biljetter

Eftersom vi reste österut och i maklig takt så lönar sig inte ett traditionellt InterRail-kort för en månad. Istället köpte vi kort med 7 resdagar som vi främst använde i Västeuropa. I övrigt köpte vi vanliga biljetter. Vi reste oftast i 2 klass men ibland i 1 klass. Vi försökte undersöka bästa plats för barn och barnvagn i förväg så att vi visste var vi skulle kliva ombord och var vi skulle boka platsbiljetter där det behövdes.

Vissa länder har krav på biljett även för bebisar i 1 klass. Reser du med InterRail 1 klass så behöver inte barn under 4 år en egen biljett, men beställ ändå ett gratis InterRail-kort för barn 4–11 år när du köper ditt eget kort, så undviker du diskussioner ombord. Kunskapen om InterRail-regler är tyvärr bitvis låg hos ombordpersonalen.

Säkerhet

Människans reptilhjärna är inte perfekt anpassad för den värld vi lever i idag. Det som är främmande är skrämmande och dessutom sköljs vi över av spektakulära händelser i media; krig, olyckor, upplopp, naturkatastrofer, gängvåld, osv. Sådant vill man sannerligen undvika! Problemet är att vi inte känslomässigt klarar av att också värdera den andra axeln i riskanalysen. Sannolikheten att drabbas av dylika hemskheter som tågsemestrare är extremt låg – oavsett var du reser (inom ramen för områden som UD inte avråder ifrån).

Så länge man använder rimligt sunt förnuft så finns det i stort sett bara två faror som är relevanta och det är vägtrafiken och att bli av med pengar/värdesaker.

Det sistnämnda frodas framförallt där det finns mycket turister; ficktjuvar, skimning, ocker, osv. De flesta som reser drabbas förr eller senare. Irriterande, men hemförsäkringen täcker det mesta.

De flesta som drabbas gör det i de stora turistorterna i Västeuropa. Det är mindre förekommande i östra Europa. (Källa: Eurostat)

När det gäller trafiken står man som förälder inför ett vägval. Det är omöjligt att säkerställa NTF-godkända bakåtvända babyskydd i taxin, hyrbilsfirmorna har sällan rätt storlek på bilbarnstol (trots att hemsidan anger det) och ersättningsbussen har kanske inte ens bälten. Kort sagt, det går inte att resa med samma krav på barnskydd som du ställer hemma. Därtill är trafiken i södra Europa farligare i sig, med fler skadade/dödade per personkilometer. Väljer man att ändå resa så är det bästa sättet att riskminimera att minska exponeringen; att välja tunnelbana/spårvagn/buss istället för bil när järnvägen tagit slut och att våga säga ifrån när taxiföraren kör som en biltjuv.

Sammanfattningsvis: Oro dig för rätt saker och värdera risken.

Mat

En tågluff blir alltid bättre av att säkerställa ”nödmat” i väskan – även om du inte planerar att äta i farten. Det kommer att uppstå situationer, på grund av försenade tåg, en stängd restaurang eller en utebliven serveringsvagn då det lilla paketet med müslibars, kex, nötter, osv kommer väl till pass. Sura miner suddas och reseglädjen återfås.

Till lilla M packade vi ner ett paket grötpulver och ett paket välling som bas jämte bröstmjölken. När de tog slut köpte vi nya längs vägen. Välling är inte lika vanligt utomlands, så man får tillfälle att prova lite nya lösningar. Det kan vara bra att veta att alla länder inte har samma syn som Sverige när det gäller vikten av järnberikad mat och det kan därför vara svårt att få tag på. Matrekommendationerna för bebisar skiljer sig faktiskt en del mellan länderna.

Köket bestod av små hopvikbara kåsor, sporkar, nappflaska, barnmatssked och en pytteliten flaska med diskmedel och en disksvamp.

Hygien

Vi hade ett paket blöjor, våtservetter och hundbajspåsar (billigare än blöjpåsar) i packningen och köpte nytt när det tog slut. Publika skötbord är en sällsynthet i många länder så räkna med att byta blöja på golv, i säten, i parken, osv. För att öka flexibiliteten hade vi med ett skötunderlägg.

I övrigt följde vi vanligt sunt förnuft med vetskapen om att våra magar är magneter för turistdiarré. Handtvätt och handsprit före maten. Lagad mat i länder där man inte dricker kranvattnet, dvs ingen sallad, is eller oförpackad glass. I viss mån en överdriven försiktighet i Europa, men vi ville inte riskera något.

I Lilla M’s reseapotek fanns: D-droppar, Paracetamol (stolpiller), näsdroppar (koksaltlösning), nagelsax/fil, pincett, talk, salvor mot torr hud och eksem (små tuber) samt solkräm.

Dokument

Tänk på att även en bebis behöver pass/nationellt ID-kort för resa utanför Norden.

Utanför Norden behöver barn också ha ett eget EU-kort (Europeiska sjukförsäkringskortet) från Försäkringskassan.

Skriv också ett föräldramedgivande, dvs skriftliga tillstånd från bägge vårdnadshavarna som visar att ett barn får resa utomlands med bara den ena föräldern, ett enkelt sätt att undvika problem om en sådan situation skulle uppstå. Det har blivit vanligare att gränspoliserna gör kontroller för att förhindra olovliga bortföranden.

Att misslyckas och att ta hjälp

Trots flitigt tågluffande sedan 90-talet och trots att jag arbetar med att planera tågtrafik så gör jag misstag. Det går inte att hålla reda på alla regler och undantag i alla länder. Räkna med att du kommer att bli utskälld av en barsk tågmästare någon gång. Det kommer för övrigt att hända även om du har gjort rätt. Synen på kundservice är inte samma i östra Europa, viket tar några dagar att vänja sig vid.

Det finns bra sidor som hjälper dig med information: 

Tågtider för hela Europa och trafikinfo för Centraleuropa	https://int.bahn.de/en/
Tips på resvägar och guider för platsbokning med InterRail	https://www.seat61.com
Sammansättningsplaner och vagnskisser	https://www.vagonweb.cz

Kör du fast så finns det en guldgruva av experter redo att hjälpa till i Tågsemester på Facebook.